Människor har en tendens att bete sig som folk. En kunskap som vi inte utnyttjar särskilt mycket i dagligt värv. I synnerhet inte när det gäller energipolitik och i synnerhet inte när det gäller effektivisering. Istället envisas vi med att se våra medmänniskor som ”homo economicus”, dvs som varelser styrs enbart av sina ekonomisk rationalitet och som, likt Pavlovs hundar, dreglande går till attack om de bara får ett incitament i form av ett bidrag eller en avgift.

Inom beteendeekonomin (Behavioural Economics) har Richard Thaler och Cass Sunstein beskrivit det som: ”Om man tittar i läroböcker i ekonomi förstår man att homo economicus kan tänka som Albert Einstein, lagra lika mycket information som IBMs superdatorer och utöva viljestyrka som Mahatma Gandhi. …Men riktiga människor har problem med division om de inte har en kalkylator, glömmer sin partners födelsedag och har baksmälla på Nyårsdagen. De är inte homo economicus; de är homo sapiens.” Thaler och Sunstein döper sedan de båda kategorierna till Econs och Humans.

De gör den beskrivningen i boken Nudge, vilket skulle kunna översättas som ”knuff”. Och de argumenterar att vi skulle kunna göra mycket bättre beslut och forma bättre åtgärder genom att lära oss mera om hur människor fungerar. Vi har nämligen en stor förmåga i att ”tänka fel” på ett systematiskt sätt. Men vi kan ändå agera på ett sätt som är förmånligare för oss själva om vi får en liten knuff åt rätt håll (nudge).

Ett exempel de ger handlar om hur vi (alla) människor är mera benägna att försöka undvika en förlust än att ta en chans till att vinna. Och då måste man formulera (eng. frame) alternativen så att de blir attraktivare. I stället för att säga att en viss effektiviseringsåtgärd innebär att man sparar 1000 Kr per år så kan man beskriva det som att man slipper en förlora på 1000 Kr! Samma sak men formulerat på ett sätt som är i linje med vårt sätt att tänka. Det finns nu också en websida där det samlats ett antal olika uppslag på hur man ger knuff på energiområdet.

Men när skall vi få se en utredning från regeringskansliet eller någon av våra myndigheter som använder dessa insikter? I stället för envist fixera sig på hur man skall påverka olika hinder som i första hand bara påverkar några sällsynta Econs och förblir abstraktioner för oss vanligare Humans?