Två steg framåt och ett tillbaka. Min minnesbild från skoldansens grundsteg för foxtrot. Det var även något som dök upp i mitt samtal med Mats Lindgren efter att jag hade läst hans bok ”21st Century Management – Om ledarskap och innovation i en tänkande ekonomi”. Och det som fick mig att tänka på dansstegen var undertiteln – ”Making People Dance”. Givetvis var stegen två steg framåt och ett tillbaka något som kännetecknat mitt arbete med hållbart ledarskap de senaste 30 åren. Och nog har det varit en aldrig sinande ström av utmaningar… som lever i alla företag och organisationer. Så om det var foxtrot Mats tänkte på när han skrev var det en bra metafor. Men när jag fortsatte samtalen med Mats fanns det goda metaforer till både foxtrot, tango och samba.
Om jag fått välja själv hade jag föredragit sambarytmer. En inte helt fel slutsats då vi talar om behovet av innovation och engagemang. Med problemen framför oss behövs nog också ett inslag av tangons beslutsamhet och disciplin.
Ledarskap i en tid av post-industriell finanskris ställs inför utmaningar som kräver nytänkande. Vad Mats skriver i sin bok är att vi behöver en ekonomi baserad på tänkande. En ny faktor T som står för information, patent, idéer och produkter och tjänster av mänskligt tänkande. Enligt tradition talar vi om arbetskraft, kapital, råmaterial och även teknologi. Men det räcker inte för dagens ledarskap och management. Enligt Mats handlar ett tänkande ledarskap om att kunna ge kraft till människor att växa och coacha dem till att nå sina mål. Att inneha förmåga att lyssna och använda mentorskap som stöd. Men också ett utslagsgivande, modigt och att vara orädd att ta beslut som går emot sig själv som ledare, om det är nödvändigt. Ledarskapet, säger Mats, måste också vara innovativt och visionärt. Det handlar om kreativitet, tankar som lever och ifrågasätts. Och det måste vara framtidsorienterande och inspirerande där fokus sätts på perioden framåt för att inte fastna och förgöras av ett vardagligt problem.
Kan detta ge vägledning till diskussionen om vår tids stora fråga om ett hållbart samhälle och dess ledarskap? De senaste åren har frågan om hållbar utveckling växt sig allt starkare. Miljöfrågorna har kompletterats med ekonomiska och sociala frågeställningar och integrerats med varandra. I min intervju med Jim O’Toole, Professor från University of Denvers Daniels College of Business, drog han en slutsats från sina studier där företag som haft uttalade mål om hållbar utveckling och klart uttalade visioner och mål fallerat efter en tid då chefer och ledarskap förändrats.
Mål och vision om hållbar utveckling är inte hållbara om de inte förankras i det dagliga ledarskapet och dess management var en av Jim O’Tooles erfarenheter.
Det var också något som jag talade med Daniel Hendrix, vd på Interface Inc. (världens största tillverkare av mattor). Han har under mer än tio år lett Interface med ett klart uttalat hållbarhetsmål. Hans uppfattning är att frågan är så viktig att den måste leva i det vardagliga arbetet på företaget. Och det gäller hela den managementfilosofi som präglat arbetet på Interface. Framlidne Ray Anderson, som grundade företaget har givetvis varit betydelsefull som inspiratör och visionär i detta arbete. Och Ray Anderson omgav sig med ett nätverk bestående av bland andra Det Naturliga Stegets och Rocky Mountains Institutes ledande personer. Ett team av “guldstandard” då det gäller att titta framåt och utveckla ledarskapet för en hållbar utveckling.
Och i dag saknas verkligen inte visioner och verktyg för ett ledarskap där hållbar utveckling är fokus. Det Naturliga Stegets systemvillkor har underlättat för både enskilda ledare och företag att utveckla sin kompassriktning.
Global Compacts 10 principer hjälper företagen att placera företagets roll i FN:s målbild i fokus. Global Reporting Initiative (GRI) är en processmetod som steg för steg utvecklar positionen för företagets hållbarhetsmål. ISO certifierar en internationell standard med hållbarhet som målbild. Styrkort, indikatorer och upphandlingskriterier finns i olika former och är i dag verksamma i företagens verktygslåda. Och givetvis kan man bli omtalad av den mångfald av rankinglistor som finns världen över i dag.
Så nog borde det finnas anledning att ställa sina förhoppningar till det allt större antal företag som allt oftare stärker sina varumärken med värderingsfilosofi som baseras på en hållbar samhällsutveckling.
Och det är möjligt att det skulle underlätta för dagens ledare att bjuda upp till dans för att få företaget eller organisationen med sig att ändra beteende. En samba eller tango kan bli en bra metafor för stegen mot en hållbarare samhällsutveckling.
Ett ökande antal människor, däribland jag själv, kräver mer av vad vi äter. De senaste veckornas hästköttsskandaler har återigen skapat diskussioner om trovärdighet inom livsmedelsindustrin. Är det inte kycklingar eller hästkött så handlar det om process-tillverkad mat och tillsatser. Nu handlar det mer om värderingar och etik i den industriella tillverkningen av livsmedel samt dess leverantörskedja.
Detta kommer att skaka om hela livsmedelsindustrin och debatteras flitigt.
I en artikel i New York Times förra veckan om beroendeframkallande skräpmat hittade jag fakta som skrämde mig.
– En av tre vuxna anses feta i dagens USA. Ett av fem barn och totalt 24 miljoner amerikaner lider av typ 2-diabetes, som ofta orsakas av dålig kost. Ytterligare 79 miljoner människor har pre-diabetes. Även gikt, en smärtsam form av artrit, en gång känd som ”den rike mannens sjukdom” (och för associationer till frosseri), drabbar nu åtta miljoner amerikaner.
Detta är inte bara ett problem för konsumenterna i Amerika. Användningen av antibiotika och tillsatser i matens produktionscykel är en viktig global fråga. Oavsett var i världen du bor kommer livsmedelsproducenter att använda genvägar för att öka sina vinster.
Detta är inte en hållbar utveckling.
Det är nog dags för både jordbruket och livsmedelsindustrin att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle. En samhällsutveckling där producenter och konsumenter skapar drivkraft med de ekonomiska, sociala och ekologiska värderingarna i affärsutvecklingens centrum.
För jordbruket, livsmedelsindustrin, detaljhandeln och andra aktörer i matvarubranschen handlar det om mångfald och komplexa system för global rättvisa, lokala och globala produktionsmetoder, konsumtionsmönster och klimatpåverkan. Livsmedelskedjan ger upphov till klimatpåverkan eftersom fossila bränslen används i samband med transporter, uppvärmning och konstgödselproduktion. Användningen av fossila bränslen bidrar till försurning, övergödning, storskalighet och specialisering. Detta utgör ett hot mot den biologiska mångfalden.
Och i slutändan drar vi slutsatser om att maten och dess livscykel är hållbar…
Folkhälsan i Europa visar på allt fler överviktiga, ökade hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer. De senaste undersökningarna inom EU (World Health Organisation) visar på att mellan 30 och 70 % av den vuxna befolkningen anses vara överviktiga och mellan 10 och 30 % av den vuxna befolkningen klassas som feta.
Och när skolbarnens alltför låga näringsintag visas i undersökning efter undersökning undrar man hur den unga uppväxande generationen skall må om några år om inget händer…
Men kanske är det något som ändå är på väg att hända. När jag för första gången såg Jamie Olivers TED talk och förstod att amerikanska barn inte kunde tala om namnet på en tomat eller potatis blev jag givetvis förskräckt, men insåg också att Jamie hade en förmåga som folkupplysare och kunde påverka människors beteende positivt. Jag har sett de flesta av hans kampanjer i både England och USA på YouTube och förstår vilken förändringskraft han bär på.
Jag kom också att tänka på en resa jag gjorde till Japan för många år sedan, när jag besökte några lokala konsumentföreningar som framgångsrikt hade ändrat spelreglerna för inköp av grönsaker från lokala bönder. Deras lokala kooperativa HAN-grupper uppgår till mer än ett tusen och tillsammans har konsumentkooperationen i Japan mer än 11 miljoner medlemmar.
En av dessa grupper – Seikatsu Club – fick under 90-talet det alternativa Nobelpriset – Right Livelihood Award. Den Japanska modellen förändrade fundamentalt relationen mellan konsumenter och producenter på de lokala marknaderna.
Om vi tittar på marknaderna i England, som enligt min uppfattning har haft den kraftigaste lokala tillväxten av ekologiska produkter, kan man se att mjölkprodukter, frukt och grönsaker har de största marknadsandelarna (23-29%). 8 av 10 hushåll i England köpte ekologiska produkter under 2011. Leveranserna av ekologiska produkter direkt till hemmen och via internet ökade under 2011 med 7,2 % (till 167 miljoner pund).
År 2010 ökade den globala tillväxten av ekologiska produkter med 8,8 % och fortsätter kontinuerligt att öka, visar en studie som finansierats av Triodos Bank.
Och det saknas inte ekonomiska argument i denna utveckling. I en av Stockholm Läns Landstings undersökningar från 2009 – Vad kostar hållbara matvanor? – kom man fram till att livsmedelsutgifterna kunde sänkas med 5 600 kronor per person och år om konsumenten övergår till att äta mer hållbart.
Varför inte investera i lokala kök där skolor, servicehus och förskolor samverkar? Det är hög tid att minska transporterna och utveckla samarbetet med lokala matproducenter som kan erbjuda rena och oförfalskade matvaror som devisen som en gång drev konsumentkooperationen framåt.
En naturlig utmaning som borde attrahera en ”slumrande” konsumentkooperation.
Vågar ni anta utmaningen?
De flesta har nog sett att vi har fått allt fler turistbussar i stadstrafiken och på turistorterna. Jag fick anledning att närmare fundera på turistbussarnas regionala hubbar i Portugal för några veckor sedan.
Att ständigt bli väckt vid tretiden på natten av tomgångskörning av bussar bakom mitt hotell var inte vad jag hade väntat mig. Jag gick därför ner till busscentralen bakom hotellet och pratade med en av busschaufförerna. Några restriktioner gällande tomgångskörning var det inte tal om och ej heller några riktlinjer för busschaufförerna enligt min lokala källa.
Förklaringen till att bussarna ständigt hade motorerna igång i väntan på att passagerarna skulle gå ombord var enkel. Bussens luftkonditionering satt högst på agendan. Jag passerade väntsalen och såg även alla miljöcertifikat som prydde väggarna…
Frågorna väckte mitt intresse när jag såg de kartor som beskrev det regionala bussnätverket och förstod att det såg likadant ut på samtliga busscentraler. Lägg dessutom till situationen med de cirka 300 000 turistbussar (enligt statistik från EU 2009) och andra bussar som väntar på passagerare som skall transporteras regionalt, nationellt och internationellt från busscentralen.
Tänk efter – om en vanlig dieselbuss (5 % RME) står still och väntar med motorn igång 1 timme per dag så drar den 2 liter bränsle och släpper ut 5,4 kg Co2 per timme. Kostnaden blir cirka 12 kr per liter. Effekten blir skrämmande om man räknar på de ca 300 000 bussar som kör runt i Europa i dag. 1600 ton om dagen och en bränslekostnad på nästa 1 miljon EUR om dagen.
Detta borde få fler än mig att fundera på alternativ till denna utveckling. Hemkommen från min turistresa begav jag mig till en annan transporthub – nämligen Arlanda Airport i utkanten av Stockholm, Sverige.
Hur var det ställt med uppställningsplatserna för flygplanen där de står och väntar på att passagerarna skall gå ombord. Se där. Problemet var löst med hjälp av flygplatsens District Heating and Cooling system – fjärrvärme. En intressant utveckling sedan Arlanda Airport tagit fram världens största energilager, det vill säga – akvifären för kyl- och värmeförsörjning. Den hade varit i drift sedan sommaren 2009.
Givetvis borde alla transporthubbar gå igenom sina utsläppsnivåer och se vilka tekniska lösningar som står till buds. Alla busstationer eller för den delen flygplatser eller andra uppställningsplatser borde känna till att det finns tekniska lösningar som snabbt borde kunna vara på plats. Har man inte en anslutning med District Heating and Cooling så finns det el att ansluta till bussar på de flesta platser – något att tänka på för busstillverkarna. Och även EU Smart High level Group som har funderingar kring coach tourism i Europa. (länk)
Och när jag cyklande tar mig hem och passerar över Slottsbacken vid Stockholms slott och ser alla turistbussar som där står med motorn igång för att ge bekvämlighet för resenärerna undrar jag varför vi inte kommit längre i miljöhuvudstaden Stockholm. När får vi se Stockholm stad erbjuda några av de 300 000 turistbussar som åker runt i Europa parkeringsplatser för turistbussar med elstolpar som kan driva luftkonditionering oavsett om det är fråga om värme eller kyla?
Det finns många sätt att utveckla konceptet hållbara städer. Som jag diskuterade i mitt förra inlägg, visade OS i London hur en stad kan mobilisera och stärka hållbarhetsaspekter.
I Sverige har vi exemplet Hammarby Sjöstad. Ett ”nej” till OS i Stockholm 2004 blev den drivande kraften och byggstarten för en ny stad i stället för den planerade OS-byn.. Området blev slutligen det så kallade Stockholm Hammarby Sjöstad, ett ledande exempel på hållbar utveckling i världen.
Detta område ingår nu i en ny utvecklingsfas. Den som leder detta arbete är den förre finansministern, Allan Larsson. Som boende i området leder han nu Hammarby Sjöstad 2020, ett kluster av aktörer – företag, forskningsinstitutioner, miljförvaltning och näringslivskontor.
Jag träffar Allan Larsson i Hammarby Sjöstad en höstdag då solen speglar sig i vattenytan och lyser upp stadsdelens fasader. – Hammarby Sjöstad är för mig svaret på många av våra framtidsutmaningar. Och det syns bland annat på det stora internationella intresset. , Cirka 7000 besökare från ett 30-tal länder under 2011, med Kina, Japan och Frankrike som de mest frekventa.
– Allt har inte blivit perfekt och det behöver rättas till. Men samtidigt vill vi höja ambitionerna ytterligare och komplettera med nya satsningar för att även 2020 ska vara en förebild för hållbart stadsbyggande.
– Vi skall nu sänka energiförbrukningen i byggnaderna till under 100 kWh/kvm. Vi har gjort en kartläggning som visar vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. En handlingsplan diskuteras med de bostadskooperativa föreningarna i områdetfortsätter Allan Larsson. Vi diskuterar med ABB, Fortum och KTH att etablera så kallade smarta nät för att förbättre energi effektiviteten.
Begrepp som smarta nät och hållbara transporter återkommer i alla resonemang kring nästa utvecklingssteg. Allan Larssons fokus ligger på hållbar elproduktion. Energiförlusterna i en förbränningsmotor är 70 % jämfört med 10 % i en elmotor.
– Vi behöver snabbt bygga om hela vår fordonspark med bilar, bussar, båtar och lastfordon. Därför vill vi nu tillsammans med Volvo och Vattenfall etablera Sveriges första busslinje. Med den här nya teknologin reduceras energiförbrukningen med 65 % och utsläppet av växthusgaser (koldioxid) reduceras med 75 % jämfört med en vanlig biogasbuss, berättar Allan Larsson.
Samtalet om fordonsparken fick mig att minnas min intervju med Swedavias VD, Torborg Chetkovic, som höll fram betydelsen att ha hela fordonsparken i åtanke när vi planerar. Swedavia ser även sin del i den hållbara stadens nätverk av transporter och blir därför en viktig länk i denna dialog. Med ansvar för elva flygplatser i Sverige har Swedavia en mycket viktig funktion att fylla för att etablera effektiva och smarta transportlösningar för stadens hållbara utveckling. Swedavia kan också redovisa resultat – arbetet med energi-och klimatfrågor har lett till att man minskade sina koldioxidutsläpp med 60 % under perioden 2005-2011. Nu siktar man på att bli en nollutsläppare av fossil koldioxid till 2020. Genom sitt arbete har man fått stort internationellt erkännande både i Europa och i andra delar av världen. Ett samspel med Hammarby Sjöstads utvecklingsprogram skulle ge ny näring åt dialogen om stadens hållbara transportnät.
Enligt Charles Secrett, senior rådgivare på Respect och den som utvecklat Londons hållbara stadsprogram, satsas allt mer på smarta och intelligenta energinät och de ledande aktörerna finns i Kina, Europa och USA. Men det är framförallt investeringarna inom transportsektorn som ökar. Han ser allt mer flexibla och mobila transportmöjligheter i stadsutvecklingen.
Charles Secrett framhåller Siemens som en av de ledande aktörerna. De har arbetat under flera år med utvecklingen – från smarta hem till smarta städer – hur processorer, sensorer och nätverksanslutningar inbäddade i vardagsföremål kan ta kontroll över byggnader och utnyttja de urbana miljöerna maximalt. På företagets forskningscenter, Siemens Campus, berättar Charles Secrett om en fullt utrustad bostad och fastighet med intelligent styrning av byggnadens kommunikationscentral och multimediateknik. En levande testverkstad som jag också hör Allan Larsson berätta om för Hammarby Sjöstad 2020.
Återvinningsystemet i Hammarby Sjöstad, baserat på sosug, är en internationell förebild för stadsbyggare och miljöplanerare. Här arbetar aktörer som Envac och kommunen tillsammans för att effektivisera sophanteringen inom projektet Återvinning 3.0.
Och en av de mer spännande delarna i Hammarby Sjöstads nästa utvecklingsteg är den så kallad demoplattform för Informations- och kommunikationsteknik som utvecklas i samarbete med välkända operatörer som bland andra Ericsson, Telia och Tekniska Högskolan. Frågan är hur morgondagens information utvecklas när läsarna väljer bort de tryckta tidningarna.
Allan Larsson avslutar med att tala om Hammarby Sjöstads 2020-program – ElecTriCity – ett levande laboratorium – som blir en demoplats för elbilar, laddstationer, bilpooler och hyrbilar och så kallade show rooms för smarta nät och hållbar energi.
Jag ser i Allan Larssons papper att han har en demoskiss på en satsning på en skidtunnel och en inomhusskidbacke i området. Kultursatsning i samarbete med Metropolitan Operan. Och när jag lämnar Allan denna höstdag tar jag med mig några ord som jag alltid kopplat ihop med honom – inspiration, engagemang och entreprenörskap. Ett bra kännetecken för en samhällsförbättrare och pensionär.
Kaj Embrén
Läs mer om seminariet organiserat av Swedavia (Oktober 10): Ett klimatarbete för ökad tillgänglighet
Läs Charles Secretts artikel ”From Smart Gizmos To Smart Cities … And Beyond” (fulltext).
Läs min forskning på det internationella nätverket för hållbara städer.
Följ mig på Twitter och på Facebook.
