Blickar framåt mot år 2012 med Brundtlandskommissionens 25 år, Riokonferensens 20 år och OS i London i händelsernas centrum

Skriv en kommentar
2 januari 2011 19:22

Läser New York Times. Förklaringar till varför det är så kallt just nu handlar om ett snötäckt Sibirien som reflekterar solstrålningen, och vindarnas riktning och beteenden. För mig så känns det mer som en riktig vinter – kommer att tänka på min barndoms vintrar i Stockholm då skidorna och skridskorna användes från november till mars.  Men, barndomens dagar skiljer sig från dagens globala verklighet som är betydligt mer problematisk. År 2010 blir ett ovanligt varmt år, hur konstigt den än låter. Officiella siffror visar att 2010 sannolikt blir ett av de tre varmaste åren sedan mätningarna inleddes för 160 år sedan.

Men växthuseffekten och vår världs temperaturstegring är bara en av de många utmaningar som vi står inför.

WWF är de som tydligast kommunicerat problemet med att vi idag lever som om vi redan har 1,5 planet och att vi i framtiden måste vara 4,5 ggr så naturresurseffektiva för att utvecklingen skall vara hållbar.

Inför 2011 så är den stora frågan om hur vi kan bli mer resurseffektiva och ta ett större globalt ansvar som inkluderar både naturens och människors behov. Vår tillväxtmodell är redan nu på väg att förändras till både innehåll och metod. Standarder, frivilliga överenskommelser, nya kluster och nätverk är drivkrafter. Våra institutioner och företag behöver därför ledas med personer väl representerade i den mer globala verkligheten. Politiker och företag som byter ledarskap vid val och bolagstämma har därför också ett nytt uppdrag att utföra. Vi kommer med stor sannolikhet att få se allt mer aktiva konsumenter och väljare.

Trovärdighet, hederlighet och resultat är ord som får en allt viktigare roll i både internt och externt arbete oavsett om man leder en institution, organisation, politiskt parti eller företag.

Jag är en obotlig optimist i en besvärande global värld. Mina ögon passerade miljöaktivistens Tony Jupiters pessimistiska rader i The Guardian, där han varnade för att 2011 blir det värsta året för de miljömedvetna sedan 1993 (jag vet dock inte om det var med tanke på den engelska regeringens budgetåtstramningar). Jag håller dock inte med, om vi ser det hela ur ett mer internationellt och kanske lite svenskt perspektiv. Min positiva slutsats är baserad på följande underlag: jag utgår från att antalet personer som visar engagemang är betydligt fler än 1993 och att de inte kommer att acceptera en utveckling där deras egen framtid som individ eller företagare står på spel. Det är betydligt fler som idag visar ett miljöengagemang och samhällsansvar än någonsin tidigare. Troligen så är det så att vi idag inte hittar de miljömedvetna i de traditionella organisationerna. I dag finner vi dem i nya typer av organisationer, på internet och i företag.

Som John Elkington* nämnde, också i the Guardian, så är kanske ledarskapet den största utmaningen och den avgörande frågan för många företagsledare. Hur utvecklas ledarskapet och affärsstrategierna? Enligt en studie från FN:s Global Compact, baserad på intervjuer med 750 Vd:ar, säger sig 93 % förstå hållbarhetsfrågornas betydelse för deras företag och många har redan implementerat en hållbarhetsagenda. Så GRI, ISO 26 000 och ISO 14021 blir något som blir norm för de flesta företag och organisationer. Det saknas som sagt inte utmaningar och därför är min slutsats att den viktigaste frågan är ledarskapets utförande. Ett ledarskap där förmågan att engagera sina medarbetare i ett transparent och systematiskt arbete för en hållbar utveckling som både kan mätas och kommuniceras.

Frågan om hållbarhet kommer att bli allt mer levande under 2011 oavsett om vi bor i Sverige, Sydafrika, Japan, USA, Brasilien, Indien, Kina eller Storbritannien. Den globala ”heta” frågan blir rättvisefrågan och framförallt i relationen mellan den fattiga och rika världen. Handeln med utsläppsrätter spelar en viss roll men kommer allt mer att fokusera på frågor där U-länder och I-länder samspelar i nya utvecklingssamarbeten. Australiens, Japans och USA:s tveksamma inställning till handeln med utsläppsrätter kommer dock att fördröja utvecklingstakten.

I det globala samarbetet så kommer det bli viktigt att hålla en hög utvecklingstakt på energiområdet. Marknadens mognad och EU:s stora ekonomiska satsningar kommer att bli en garanti för denna utvecklingstakt. Däremot så blir det allt mer viktigt att hålla ett öga på hållbarhetsperspektiven på klimatområdet. Allt som innebär att reducera utsläpp av koldioxid är inte detsamma som att utveckla en långsiktig hållbar utveckling. Solcellsanläggningar och vindkraftsanläggningar måste också kunna återvinnas. IT-sektorns material skall tas om hand. Läkemedelsindustrins och apotekens produkter skall hålla i hela leverantörskedjan. Producentansvar och livscykelanalys är därför en oerhört viktig del i hållbarhetsarbetet på klimatområdet.

Blickar vi framåt så kommer vi att få allt svårare att överblicka utvecklingen och vi kommer att lida av informationsstress. Det saknas fortfarande jämförbara mätmetoder och att t.ex. mäta hållbarhet i BNP-siffrorna. De flesta traditionella institutioner som står i regeringsorganens tjänst har inte förändrats med utvecklingen i samhället och mätmetoder saknas för att säkerställa effekterna av utvecklingen.

Oavsett företag, organisation eller politiskt parti så kommer stadens utveckling att intressera allt fler: nära marknaden, gripbart att mäta och man kan se resultat med egna ögon. Kommunpolitiker och företag i kommuner kommer att kunna medverka i en allt mer global och lokal process där tidigare gränser suddas ut och nya gränser sätts. Marknaderna är inte längre bara hemmavid. Mina ögon fastnar nu främst på stadsutvecklingen i Bombays slumområden, förstäderna runt Rio de Janeiro eller Lagos och Kinshasa. Här har vi utmaningar och möjligheter där också svenska miljötekniska investeringar kan bidra. Kanske kan SIDA:s nya inriktning bli en ny tillgång i svensk utrikeshandel?

Min förhoppning är att vi fram till 2012 kan nå synbara resultat inför 25-årsminnet av Brundtlandskommissionens rapport ”Vår gemensamma framtid” och 20-årsdagen av Riokonferensen ”Rio Earth Summit”. Och då vore det onekligen spännande att kunna få uppleva ett trendbrott med mätbara resultat. Resultat som ger inspiration till den uppväxande generation som skall bära vidare på de många dilemman som vi idag ser.

När jag återvänder till London 2012 i tid för de olympiska spelen så hoppas jag att både Tony Jupiter och John Elkington m.fl. ledande hållbarhetsprofiler i Storbritannien också praktisk kan visa upp hållbara olympiska spel med inslag av fjärrvärme, förnyelsebara bränslen, hållbara bostadsområden med energieffektiva sophanteringsanläggningar, energieffektiva bostadshus, mm.

Att gå från ord (ordrikedom och formulering som våra engelska vänner alltid är så duktiga på) till handling (som vi svenskar är bra på) är en ädel konst och där kombinationen Sverige-Storbritannien borde kunna utgöra ett bra ledarskapsteam.

Kaj Embrén

* John Elkington is co-founder and Executive Chairman of Volans, co-founder and Non-Executive Director at SustainAbility. He blogs at www.johnelkington.com/journal and tweets @volandia. Se intervjun med John Elkington på www.kajembren.com

2 Svar till “Blickar framåt mot år 2012 med Brundtlandskommissionens 25 år, Riokonferensens 20 år och OS i London i händelsernas centrum”

  1. Carolina Olson skriver:

    Är lite nyfiken på hur du tänker ang. hur SIDA:s nya inriktning kan bli en ny tillgång i svensk utrikeshandel. Oavsett vart SIDA fortsättningsvis tänker lägga sitt fokus så kan det ju vara oerhört problematiskt att blanda bistånd och utrikeshandel. Ska Sverige till exempel enbart ingå handelsavtal med länder där vi har ett välutvecklat biståndssamarbete? Eller, än värre, tvärtom?

  2. kajembren skriver:

    Jag väntar med spänning på hur SIDAS nya ledning kommer att agera framöver. Om man läser intentionerna i deras B4D (Business for Development) så finns intressanta möjligheter till utveckling. I och med verkligheten har förändrats, behov likaså, så måste metoder utvecklas utan att förlora siktet på vad man vill åstadkomma. Jag ser inte några problem att hitta en kombination av bistånd och samtidigt stimulera handel mellan I- och Uländer. Kina, UK och USA mfl agerar med åtgärder där både bistånd och handel ingår. Jag tror det skulle vara mycket intressant om hur Handel med utsläppsrätter fick starkare kvalitetskrav och gärna i kombination med en ambitiös biståndsverksamhet för en hållbar samhällsutveckling och att SIDA kunde vara en av flera aktörer. Som vanligt så krävs en kraftfullare samordning mellan olika statliga och privata aktörer. Tyvärr har vi i Sverige varit rätt dåliga på detta tidigare men det kanske går att förändra…..

Kommentera inlägget

Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

Var god skriv in texten du ser nedan:

XHTML: Ni kan använda er av följande taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>


Senaste Platsannonserna

Våra nyhetsbrev, helt gratis!


Please don't insert text in the box below!

Magasinet Miljöaktuellt

Miljöaktuellt nr 8/2014 ute nu!
  • Cirkulär ekonomi - här är framtidsbolagen
  • Slaget om de brännbara soporna hårdnar
  • Nya iso 14001 tvingar fram integration och engagemang

Och mycket mer!

Matnyttigt för miljöproffs

Lag & Rätt nr 11 ute nu!
  • Nya förordningar för producentansvar ute
  • Omstridd kalkbrytning på Gotland prövas igen
  • Göteborg får snart Hisingsbron
  • FSC har nya riktlinjer för vindkraft
  • Skattereduktion för förnybar el åter till lagrådet
  • SGU samordnar sanering av sjö
  • Samråd om svenska SVHC-förslag
  • Kraven på energihushållning skärps
  • "Inte alltid straffbart att skräpa ner"

Följ Miljöaktuellt på Twitter

Har du synpunkter på sajten? Kontakta sajtansvarig: Martina Frisk | Kontakta MiljöAktuellt | Om cookies, personuppgifter & copyright
Karlbergsv. 77 106 78 Stockholm Tel: 08-453 60 00 Karta | Copyright © 1996-2014 International Data Group