Mitt i en av världens mest turbulenta politiska, finans och klimatkriser samlas åter FN klimatförhandlare. Denna gång i Durban, Sydafrika. Det är hög tid att ställa krav på ett genombrott i förhandlingsarbetet. Upp till 20,000 förhandlare och intressenter borde känna ett större ansvar inför världens samhällsmedborgare och att kunna redovisa resultat från förhandlingarna.

Ett utspel i Durban av världens städer är välkommet. Nätverk och organisationer som tex C40, ICLEI, Covenant of Mayors, EU:s Committee for Regions borde utmana de nationella regeringarna in de områden som berör förhandlingsarbetet som gäller långtgående utsläppsbegränsningar, anpassningsåtgärder och investeringar.

Inför Durban produceras än mer siffror och statistik som ger en skrämmande bild vår gemensamma planet. Senast var det Internationella energiorganet – IEA – som varnande för ”oåterkallelig och potentiellt katastrofal klimatförändring” om inte mer åtgärder vidtas för en hållbar energihushållning och investeringar i hållbara energiutveckling.

Ett av de omedelbara kraven i dagens ekonomiska kris är att bättre artikulera kravet på samspelet mellan sociala, ekologisk och ekonomisk tillväxt inom det som i dagligt tal benämns – Low Carbon Economy. Det kan också uttryckas som Bill Clinton i sin nya bok – Back to work – Why we need a smart government for a strong economy och som mest hade sin betydelse för den inhemska politiska debatten i USA, men är också delvis relevant i ett mer globalt sammanhang.

”För $ 1 miljard investerat i ett nytt kolkraftverk får du färre än 900 jobb, en solenergiinvestering ger 1,900 jobb, en vindkraftsinvestering ger 3,300 jobb och åtgärder inom ROT sektorn ger ett tillskott på 7 till 8,000 jobb … jag kan bara säga:” Här finns jobben , Här är investering. Är du verkligen är emot det? ”

Det är viktigt att satsningarna under de kommande åren på förnyelsebar energi fortsätter kraftfullt. Sverige är en av de främsta nationerna i världen som både under 2009 och 2010 kunde redovisa att  - av det totala energianvändande så svarade bioenergin för (32%  - 2010) större än olja (29,6 % – 2010) – Se Svebio.  Beroendet av fossila bränslen världen över är alldeles för stort. Enligt IEA:s nya Globala Energi studie beräknas andelen fossilberoende endast minska från dagens 81 % till 75% 2035. Enligt samma studie framkommer det att oljeberoendet stärks av subventioner uppgående till $409 miljarder under 2010. Subventioner till förnyelsebar energi uppgick till $64 miljarder 2010.

Investeringar måste riktas till åtgärder som ger låga koldioxidutsläpp och är långsiktigt hållbara. Den norska oljefonden är ett bra exempel som borde få flera efterföljare och bli ett inspirerande exempel i fler av de oljerika staterna i mellanöstern– läs mer i bloggen revolution, recession and sustainability.

Carbon Disclosure Project är ett annat bra exempel som involverar 551 institutionella investerare som tillsammans har tillgång till US $ 71 bn. Med S & P 500 som grund arbetar man för att stimulera företagen att bli mer hållbara och att bli medaktörer i den växande koldioxidsnål ekonomi. Sektorn beräknas av engelska organisationen Carbon Trust ha ett värde av 500 miljarder dollar år 2050.

EU har under 2011 avsatt € 27 miljarder inom ramen för klimatåtgärder. Det skall bli intressant att följa upp hur pengarna använts vid årets slut…..

Även om kraven på förhandlarna i Durban växer så är nu det mycket tveksamt om de nationella regeringsrepresentanterna kan uppfylla 2 graders målet. För att klara av detta så måste världens delstaterna minska sina utsläpp med 6% per år från och med nu, säger, Johan Rockström, Chef för Stockholm Environment Institute i en kommentar i Miljöaktuellt inför Durban.

Världens städer  kan däremot spela en betydligt större roll och påverka det pågående förhandlingsarbetet. Betydelsen av vad som händer i våra städer är en viktig faktor för händelseutvecklingen framöver.  Beräkningar säger oss – 10 miljarder människor innan 2050 och 75% förväntas bo i städer. På bara åtta år uppskattar UN-HABITAT att Afrikas stadsbefolkning kommer att vara större än både i Europa och Latinamerika.

Frågan är – Kommer beslutsfattare och dess intressenter i Durban att slå in på en väg bort från – business as usual?

Kaj Embrén