Transportörer för hållbara städer

Skriv en kommentar
28 juni 2012 06:32

Låt mig ta flyget som exempel på en sektor där det inte enbart handlar om flygplanens utsläppsnivåer av växthusgaser (ca 2% av de globala utsläppen av CO2) utan också frågan om flygets roll som en av transportörerna i en stads hållbara utveckling. Då kommer vi också in på frågan om olika transportsätt som sker runt om en flygplats och flygplatsens roll som transporthub för stadens olika behov. Här handlar det om samordning mellan flyg och flygplatser, bussar, tåg och båtar och hamnar samt personbilar. Regionens och stadens beslutsfattare har en betydelsefull koordinationsroll. Det mest effektiva transportnätet måste utvecklas ner till varje enhet av transporter. Verktygslådan består av policies,smarta regleringar, incentives och grön upphandling för att skapa rätt utvecklingsbetingelser .

I den konkurrensutsatta flygsektorn så sker nu en ständig kamp om resenärerna. Detta borde driva fram ett allt närmare samarbete mellan de olika aktörerna för att öka effektiviteten. Alltså stimulans till både konkurrens och samarbete. En inte alltför konfliktfri tillvaro.

Men givetvis så borde det vara möjligt att åstadkomma mer. Både när det gäller förmågan att integrera ekonomi, ekologi och sociala mål.

Jag lever i en ständig konflikt i mitt dagliga liv när det gäller transportsätt. Men, börjar känna mig nöjd med att jag bor i Stockholm och inte i Beijing. Här använder jag mestadels cykeln ( vilket blir allt svårare i Beijing..) för mina lokala transporter och flyget använder  jag främst när jag skall träffa mina nära och kära utanför landets gränser. Och många med mig inser att också flyget, tåg,båt och bilen kommer att vara våra transportörer framöver. Både för turism och affärer. Men hur får vi varje enskild transportör att bättre se över sin egen påverkan?

För att få en bättre insikt i både policy och praktik så begav jag mig till Arlanda som jag vet har fått stor internationell uppmärksamhet för deras hållbarhetsarbete. Där träffade jag Torborg Chetkovics, koncernchef för Swedavia för en intervju. Swedavia som idag har ansvar för 11 av Sveriges flygplatser har under många år legat långt framme när det gäller hållbarhetsarbetet. Swedavia var en av de första medlemmarna i företagsgruppen Business Leaders Initiative on Climate Change (BLICC) och nu redovisar Swedavia att man sänkt sina koldioxidutsläpp med mer än 60 procent de senaste 7 åren. Nu siktar man på att bli en nollutläppare av fossil koldioxid 2020. Skrapar man på jordytan och vad hittar man där? Här har man utvecklat en koldioxidneutral akvifär. Arlandas akvifär producerar flygplatsens behov av kyla till Arlandas byggnader samtidigt som den lagrar värme. På vintern används den lagrade värmen i markvärmesystemet på flygplanens uppställningsplatser och förvärmer ventilationsluft i byggnader.

När jag lämnar Arlanda flygplats så möter jag medarbetare som just installerar den nya stolparna för elbilar och de mätare som redovisar statitstiken till besökarna om hur mycket el som laddas och hur mycket utsläpp av CO2 som har sparats.

Global urbaniseringen innebär att vi nu har mer än 400 städer med en befolkning över 1 miljon människor och ca 44.000 flygplatser som trafikeras av 1700 flygbolag. Flygplatser är ett allt viktigare nav och sammanlänkning av städer, särskilt i Afrika, Kina och Indien. Och givetvis sammanlänkningen med Europa, USA och Sydamerika.

Men denna tillväxt är också en stor kommersiell potential för flygindustrin och som nu förstärker sitt motstånd mot förändring. Sektorbaserade intresseorganisationer (i detta fall flygbolagen) och nationella regeringsföreträdare är nästan alltid det största hotet mot försöken att lösa miljörelaterade frågor.

Arlanda, är ett exempel, där man bryter mot denna internationella utveckling. Här ser man samarbete som ett bra konkurrensmedel. De internationella utmärkelserna är konkreta bevisen på att man är på rätt väg.

I Sverige har vi bevis på hur framgångsrika samverkans modeller kan utformas. Swedavia är ett exempel. Ett samarbete som det i Sverige, som involverar flygbolag och flygplatser och andra transportaktörer har imponerat internationellt. Låt oss därför utgå från denna position och se till att vi undviker onödiga fallgropar i denna samverkansmodell för en hållbar stadsutveckling.

Kaj Embrén

Läs också Flygbolag leta efter en ny landningsbana

Kommentera inlägget

Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

Var god skriv in texten du ser nedan:

XHTML: Ni kan använda er av följande taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>


Senaste Platsannonserna

Våra nyhetsbrev, helt gratis!


Please don't insert text in the box below!

Följ Miljöaktuellt på Twitter

Magasinet Miljöaktuellt

MILJÖAKTUELLT NR 6/2014 UTE 25 JUNI!
  • Stor rankning - Sveriges bästa miljökommun
  • Supervalåret - så ser framtidens miljöpolitik ut
  • Hotellduell - Scandic vs Nordic Choice
  • Personporträttet - Siw Persson, WWF

Plus mycket annat!

Matnyttigt för miljöproffs

Nu kan du ladda ner Lag & rätt nr 7!
  • Svenskt förbud mot bisfenol kan utvidgas
  • Planer missar miljöaspekter
  • Vinnaren betalar - ny princip?
  • Expertkommentar: Därför måste Volvo förtydliga reklamen
  • Fastighetsägare slipper saneringsansvar
  • BASF tillverkar mest riskkemikalier
  • Fyra utvalda för elvägar
  • "Nya föreskrifter hotar nationalparker"
  • Kylutrustning för proffsbruk får energimärkning

Tjuvläs Lag & rätt
Köp ett nummer i IDG Shop  

Har du synpunkter på sajten? Kontakta sajtansvarig: Martina Frisk | Kontakta MiljöAktuellt | Om cookies, personuppgifter & copyright
Karlbergsv. 77 106 78 Stockholm Tel: 08-453 60 00 Karta | Copyright © 1996-2014 International Data Group